Orättvisor

I helgen var jag på en såndäringa skönhetstävling igen. Kexet var också med och syrran Nellie. Vi var såklart snyggast, men jag och Kexet åkte ut direkt för att vi var för små....det är ju för fan SKANDAL! Vi fick jättebra kritik på vinklar, rörelse, temprament och ansikte mm, men inte fan räckte det. Det enda negativa var att vi behövde "fylla ut" lite mer. Ursäkta oss för att vi inte är formade som limpor då. Äh, det gjorde väl egentligen inte så mycket...men lite surt är det när man bara åker på sin litenhet. Här kommer lite bilder iaf. De blev lite för mörka så det kan vara svårt att se.

Idag var jag hos veterinären för mamma misstänker att min totala brist på lust att göra nånting beror på att jag är skendräktig. Det trodde veterinären med och gav mig lite konstig medicin. Vi får väl se hur det blir. Sen var jag och mamma till områdeskontoret och anmälde oss till en gratis lydnadskurs som botkyrkabyggen anordnar för att folk ska ha pli på sina hundar. De tyckte inte att jag behövde det för att jag var så liten...det var då det dummaste jag har hört. Så nu säger mamma att jag måste vara jätteduktig på det avslutande lydnadsprovet för att visa att de har fel. Det är väl inget svårt egentligen. Bara jag får nåt för det så...

Nu har det börjat snöa så nu säger mamma att vi ska gå ut....suck...aldrig får man vara ifred.

Hund med mycket att göra...

Jag får väl börja med att be om ursäkt (även om jag sällan gör några fel) för att jag inte har skrivit på länge. Jag och mamma har äntligen avverkat våra två veckor av tidiga morgnar och under denna period har jag inte varit speciellt intresserad av att blogga. Mycket har hänt dock. Jag har utställningstränat, Kexet har varit här och vi har blivit uppmätta för varsin vinteroverall. Kexet fick en röd och jag var nära att få en rosa, men då viskade jag till mamma att jag hellre ville ha en i camo-mönster, så då fick jag det. Igår var Dini här. Vi busade jättemycket och fick goda ben. Faktum är att jag tuggar på ett samtidigt som jag skriver. Sen spökade mamma ut mig i min pyjamas, som jag aldrig använder (hundar behöver inte pyjamas), men det var väl mest för att vi hade besök. Konstigt nog upptäckte jag att den var jättemysig...sen var det ju inte helt fel att jag var så söt i den att alla ville gulla med mig. Nu ska ni få se lite bilder, så lovar jag att hålla er bättre uppdaterade i veckan.

Kexet och jag i vild fight.

Dini och jag sover

Ja, vi var väldigt trötta...

Man är väl ute i svängen

Vilken helg jag har haft! Igår var jag hemma hos min uppfödare och träffade min hundmamma och mormor. Det var roligt att vara där igen och busa, men tyvärr så juckade min mamma lite på mig (hundmamma alltså). Undrar om jag bör ringa nån jourtelfon och prata med någon? Jag bestämde i alla fall att bästa sättet att komma över det var att jucka på någon annan, så jag valde katten och hon verkade trivas.

Sen somnade vi....

Idag var det pinne-träff på Gärdet och sen gick vi och fikade på Himmelska hundar. Jag gillade fikat bäst, men blev ganska tjock om magen. Man fick blodpudding, skinka, ost och leverpastej på en tallrik och som ni vet så får jag ju sällan så god mat av min snåla mamma. Om jag tänker efter så får jag nog aldrig mat av min mamma...jag kommer nästan inte ihåg sist jag fick nån mat på det här stället. Ska nog gå och kolla om det finns nåt i skålen. Lägger upp några bilder från träffen, men som vanligt var mamma slö med kameran.

Tidiga morgnar är inte naturligt!

Nu har jag och mamma börjat jobba klockan 4 varje dag igen...och vi har tyvärr en hel vecka kvar. Jag har känt mig lite slö på sista tiden, dels för de tidiga morgnarna och dels för att det är mörkt och kallt. Jag sover nästan hela dagarna på jobbet och sen när vi kommer hem och mamma är trött så sätter jag igång. Mamma har satt igång med örontejpningen igen. Nu ska öronen tydligen stå. Undrar vad hon skulle tycka om jag började dra och slita i hennes jäkla elefantöron.

Förresten så har jag fått lite nya kläder, jag passade på att beställa på nätet när det var rea. Tur att jag kan mammas visakortnummer, så jag slipper fråga henne varje gång. Här kommer lite bilder på de nya kläderna och mina dumma tejpade öron.

Den här tröjan köpte jag mest för att den har en liten ryggsäck på. Jag behöver det för att bära med mig godis när mamma snålar.

Jag köpte även den här tuffa vindjackan.

Jag är faktiskt ganska snygg i ståöron.

Mamma har spelat in en film med ett av mina frispel, men den gick inte att lägga upp nu. Jag ska redigera bort lite, så får ni se den i helgen.

Oj, vad tiden går fort! Jag och mamma har varit i piteå i helgen och vet ni vad? Det var snö! Äckligt, kallt och vitt var det. Men likförbannat måste man gå ut...så jag vande mig efterhand. Bortsett från snön hade jag riktigt roligt. Jag busade med katter och tiggde mat. Det var lite tråkigt att åka bil så långt, så jag sov precis hela tiden, bortsett från när vi hade kisspauser och när mamma och jag delade en varmkorv. Sen lyckades mamma glömma min vattenskål och de enda vattenflaskor hon hittade var såna med såndär sugkork. Det resulterade i att mamma fick sippra ut vatten från sin mun som jag kunde dricka. Det hade nog sett rätt lustigt ut om nån hade sett oss. Nu sitter jag här och väntar på att min pappa ska komma hem - jag har ju inte sett honom sen i onsdags. Här kommer alla braiga bilder som jag har tagit! Ps: Vad glad jag är att du ska med på utställning, Kexet. Synd om alla andra hundar bara, det kommer inte att bli lätt för dem.

Första dagen: Kallt, men ingen äcklig snö.

Och andra dagen vaknade jag upp i ett vitt inferno. Den här bilden är tagen mitt i det tragiska ögonblicket när jag skulle ut för att morgonkissa och insåg att det inte fanns nåt att stå på.

Så lite tassar i backen som möjligt... Sen skulle det tydligen badas också...jag har ju slutat löpa och mamma ville tvätta bort lukten så att inga äckliga killar försöker antasta mig. På den här bilden försöker jag få mormor att rädda mig, men hon tog bara kort.

Tur att man fick en handduk sen iaf...fast hon hade ju inte behövt vira in mig som en trollpacka.

När vi sen åkte hem passade jag på att gosa in mig ordentligt.

Dinner @ Kexet's place

Igår var vi som sagt hemma hos Kexet på middag...fast jag fick förstås ingen middag. Snåljåpar. Jag och Kexet hade jätteroligt ändå, trots att hon juckade på mig några gånger och att jag kissade ner hela deras lägenhet. Men jag får det, för jag löper faktiskt. Mamma hade med sig kameran men tog förstås inte ett enda kort på oss.
Idag har det regnat hela dagen och som ni vet avskyr jag regn! Jag har debutanvänt min regnoverall, men den hjälper ju föga när det regnar på mitt huvud. Och elaka mamma, hon skulle ha paraply. Jag vägrade gå en meter, bara för den blotta orättvisan. Sen tog vinden tag i mammas Ikea-paraply och vände det ut och in...vilken ironi! Då gick jag en bra bit, bara för att straffa kärringen när hon blev dyngsur. Nu har vi kommit in igen och busar och myser lite.

Jag i regnoverallen. Fin, men ack så opraktisk.

Jag och pappa delar isglass.

Shopping på hög nivå

Oj, vilken hektisk dag jag hade igår! På eftermiddagen var jag, mamma och pappa i Gröndal och tittade i en hundbutik som min kompis Dini har med sin mamma och pappa. Vi lekte, fick godis och jag shoppade vinterjacka, spårsele och leksaker, samt stod modell i div konstiga kläder. Sen på kvällen lämnade mamma och pappa mig hos Dini i ett par timmar och gick ut och åt! Nog för att det var trevligt, men dom lämnar ju aldrig mig! Jag blev alldeles chockad! Fast när den värsta chocken hade lagt sig gick det ganska bra. Vi busade och sov, sen stal jag en massa popcorn från vardagsrumsbordet, så när mamma och pappa kom och hämtade mig såg jag ut som en liten gris. Det var mamma som sa det alltså, jag var givetvis av en helt annan åsikt. Dessutom fick jag ärva en massa roliga tröjor av Dini, som hon hade växt ur. Som ni förstår var jag helt otroligt trött när jag kom hem och idag har jag inte lämnat mamma en sekund.... ifall hon skulle få för sig att lämna mig igen.
Ikväll ska vi hem till Kexet på middag, så nu passar jag på att vila lite så jag orkar busa ordentligt.
Jag lägger upp lite bilder från helgen nu, men jag har betydligt fler som ni kan få se nästa gång.

Kolla vad fin jag är i en av tröjorna som Dini gav mig!

Min nya leksak, giraffen Siv-Björn, och jag.

Jag kollade in lite dvärgpinscher-klipp på You Tube, som Kexet hade länkat på sin blogg, innan jag satte igång med min egen.

Utställningsplaner och mc-utrustning

Nu har jag varit på promenad med mina kineskompisar. Mamma tyckte att jag äcklade mig med farmor-hunden, men vi löper faktiskt båda två. Jag får ju inte träffa några snygga killar så jag tar väl det jag får.

Då det här jäkla löpet förstörde mina utställningsplaner i Lördags, har jag bestämt mig för att anmäla mig till en utställning i Skogås den 25:e november istället. Jag måste ju träna upp mamma innan utställningen i Älvsjö i december. Hon kan ju inte så mycket, men jag tänker inte låta det förstöra mina planer. En del säger att man måste vara mycket duktigare för att ställa ut där, men mamma har inga skrupler. En skönhetstävling för hundar kan man inte ta på 100% allvar hur man än försöker, säger hon. Hon kan tala för sig själv, kärringen. JAG tycker iallafall att det är väldigt viktigt, så jag får väl träna upp henne så pass att hon inte skämmer ut mig. Hördu Kexet, om du också får ditt löp överstökat, kan du väl vara med i Skogås? Vi är ju faktiskt nästan lika snygga, vi skulle nog slå dem med häpnad!

Nu har jag nog sagt mitt för idag. Nu ska ni få se bilder på min mc-luva som har kommit....lite för sent, men ändå.

Jag har sprättat hela veckopengen.

Okej, jag har inte dött än. Det kanske inte var så farligt. Mamma är nöjd med mig för hon säger att jag lyssnar bättre nu. Lyssnat har jag väl alltid gjort, det är bara frågan om jag väljer att skita i det hon säger. Jag och mamma har jobbat tidiga dagar i två veckor nu...det är skönt att det blir normala dagar igen. På jobbet finns det iofs rätt mycket roligt att göra, men 13 timmar varje dag är lite saftigt även för mig. Annars har vi inte gjort så värst mycket. Jag köpte en stor mysig hundbädd för bara 30 kronor på Pay C i tumba. Jag bad mamma om några till när det ändå var så billigt, men hon ville att jag skulle testa den först. Det har jag gjort nu, så jag ska snarast köpa några till. Resten av mina pengar använde jag till en rolig leksak. Har inget mer intressant att berätta så jag låter er titta på bilder istället!

Jag har hittat ett bättre sätt att se när jag åker bil.

Och här är min mysiga bädd...

...som även passar ypperligt till bus!

Blääää

Jag blöder! Ända sen i fredags, så jag dör nog snart. Mamma säger att det inte är farligt, men jag tror henne inte. Därför följer jag med henne överallt så att hon ska märka om jag faller ihop och dör. Mamma kallar mig för argbigga och PMS-monster, men vem sjutton skulle inte bli lite tjurig när man vet att döden är i antågande? Till råga på detta så gick mamma på krogen i lördags och lämnade mig och pappa hemma...hon skulle ju vakta mig! För att ta igen för detta har jag sovit i hennes knä precis hela dan på jobbet. Jag måste vara väldigt sjuk, så trött som jag är. Tack och lov har jag fått tröstäta hur mycket jag vill, eftersom jag var så mager efter min grusdiet. Nu har jag lagt på mig till normal storlek igen. Förutom detta så är allting skit!
Inte ens min sjukdom får jag ha ifred - tydligen "löper" en massa hundar i området. Jag skiter väl i om de springer, det gör väl alla hundar? Det är ju MIG det är synd om!!

Mammor är hemska!

Det regnar massor! Och då ska vi tydligen gå på promenad...eat my shit, säger jag. Ett futtigt regntäcke var allt jag fick ha på mig, men mamma, hon skulle tydligen ha regnjacka med huva. Och inte fan behövde hon springa barfota som jag heller. USCH! Jag vägrade gå en meter, men då lyfte hon bort mig jättelångt så jag skulle bli tvungen att springa för att komma hem. Jag blev så jäkla arg! När vi äntligen kom in var jag dessutom tvungen att torka tassarna...var det jag som bad att få gå ut eller? Lyckligtvis kunde jag smita och sprang in till sängen med mitt blöta täcke fortfarande på, som jag sen slet av mig på mammas kudde. Fick även med mig en bajspåse i farten (tom förstås), som jag tuggade sönder i protest. Någon som vill byta mamma?

Fat camp - in reverse

Jag mår mycket bättre nu, men jag är fortfarande lite mager. Idag gav mamma mig äntligen lite av min vanliga mat, blandat med burkmaten. Burkmaten är iofs god, men den fastnar i gommen och hindrar mig från att äta tillräckligt fort. Jag har det inte lätt ska ni veta....nu får jag iaf jättemycket mat så jag ska bli lite tjockare och det tycker jag om. Igår var jag och syrran på hundöarna. Vi hade jättekul, bortsett från några smärre meningskiljaktigheter om godis och leksaker. Med andra ord blev det några katt-fräs på varandra, men på det hela taget kom vi bra överens.

I slutet av månaden ska jag och mamma åka till mormor i piteå. Min människomormor alltså, min hundmormor bor ju i Märsta. Det är roligt där, för jag har en massa gräsmatta att rusa runt på och katter att jaga...och en morfar som gärna "tappar" mat från bordet. Han förstår iaf att det är väldigt synd om mig.

Idag började vi förresten 4 igen. När den där jäkla klockan ringer halv 4 har jag god lust att äta upp den. Då går mamma upp och håller på en stund innan hon tvingar upp mig. Fast idag var jag lite osäker på vad som hände, eftersom det var två veckor sen vi började tidigt sist...så för säkerhets skulle sprang jag upp några gånger och kollade så att inte den elaka kvinnan skulle få för sig att lämna mig hemma. Imorn får hon dock det, för då är pappa hemma och vi ska sova jäääättelänge. Haha, då kan hon stiga upp själv - det är då inte jag som har bestämt att vi ska börja på så okristliga tider. Men om sanningen ska fram så längtar jag lite efter mamma när hon åker, så jag blir ganska glad när jag kommer till jobbet och får mysa....men det behöver vi ju inte berätta för någon. Nu kollar vi på lite bilder istället!

Jag minns inte att det var så mycket motvind, men tydligen.

Kexet i förgrund och jag i bakgrund. Ståöron verkar vara min melodi nu för tiden.

Stackars lilla mig

Jag är sjuk! Jag kräktes både igår och idag så mamma åkte förbi veterinären med mig. Tydligen har jag en massa grus i magen...hur sjutton det har kommit dit har jag ingen aning om. Jag vet att det INTE är för att jag har ätit jord, det tror bara min okunniga mamma. Det var roligt hos veterinären och jag fick beröm för att jag var så glad och framåt. Det enda som inte var så roligt var röntgen, mig brottar man inte ner i första taget. Mamma tyckte i sin tur att det minst roliga var att vi blev 2000 kronor fattigare. Petitesser! Sen frågade den galna veterinären om mamma kunde sköta om mig hemma. MEN HALLÅ! Trodde hon på allvar att jag skulle låta min mamma lämna mig där? Tack och lov så sa mamma att det inte skulle bli nåt problem, eftersom jag faktiskt var ganska pigg ändå. Så vi fick hem snäll mat och lite medicin som mamma serverade mig. Då var jag tokhungrig, men hon snålade. Jag måste ha mer! Jag vägde bara 2,5 kilo ju. Annars känner jag mig faktiskt lite bättre, men jag har varit väldigt trött. Tur att jag har mammas tröja att sova i.

Min mamma - en black om foten.

Igår var jag på min utställning. Det var kul, för det var i ett ridhus där man kunde äta saker från marken och rulla sig i äckliga saker...fast det fick jag inte för mamma. Hon tyckte det räckte med de 4 kilo jord jag åt i lördags när jag var i hundgården. Det var gott när jag höll på, men när jag kom in var magen tre gånger större än vanligt så jag kände mig lite halvmysko. Mamma var lite orolig för mig, så jag tröstade henne genom att bajsa ut alltihop på hallmattan under natten. Sen var jag faktiskt lite risig i magen nästa dag, men jag tänker inte förhasta mig och dra paralleller till jordätandet. Jag ska nog prova äta konstiga saker några gånger till för att se om det hör ihop med dålig mage. Tror faktiskt inte det. Nåväl, åter till utställningen. Jag blev trea av tre möjliga...helt otroligt. Jag sprättade ju runt och var jättefin, blev klämd på utan att gnälla och visade upp mina allra bästa sidor. När chocken över att jag inte vann hade lagt sig, förstod jag naturligtvis att det var mammas fel. Hon gick inte tillräckligt fint, helt enkelt. Måste nog träna henne lite, eller börja gå på utställningar själv i framtiden. Men då måste jag nog ta bussen, för jag tror inte att jag får låna mammas bil. Domaren tyckte iaf att jag hade fin storlek, fin päls, trevligt temprament osv. Tydligen så behövde jag "mer substans i kropp och ben". Ursäkta mig då för att jag är smal och vacker! Jag har kollat på Top Model och jag vet att skinny is the new pink....eller hur man nu säger. Äh, vad vet en gammal gubbe om snygga tjejer, liksom. Min kompis puffvalpen fick iaf en rosett, BIM stod det på den. Jag planerade att äta upp den för att jämna ut orättvisan, men jag kom aldrig åt.

Sen kom min kompis Trassel och skulle sova över. Mamma lät oss inte vara ifred en sekund...hon var rädd att vi skulle hitta på olämpliga saker. Vad dessa var vet jag inte riktigt, men Trassel försökte jucka på mig och det var inte så populärt hos mamma. Som ni förstår så har jag haft fullt upp de senaste dagarna och är således ännu tröttare än vanligt (om möjligt, inflikar mamma). Här kommer bilderna!

Notera här hur min eländiga mor håller i kopplet. Tror hon att man vinner med sånt slarv? Notera även hur otroligt fint jag går.

Och kolla, här står hon och drar upp byxorna! Skandal! Folk kan ju tro att vi är trailer trash.

Se nu, jag kan ju stå utan hennes hjälp. Sorry morsan, men du drar definitivt ner helhetsbetyget.

Oj, vad trött jag blev. Men fortfarande lika snygg när jag sover... (nu säger mamma att utställningen har stigit mig åt huvudet. Vilket trams!)

Igår var jag på hundöarna igen. Jag tog med min morbror Vito och visade honom hur man jagar bort stora dobberman och sånt. Han är inte så intresserad av att jaga bort saker, så jag fick sköta allt arbete själv. Sen åkte vi hem till mig och rev ut hela min leksakslåda. Jag blev lite förbannad, för jag gillar inte när andra leker med mina saker så jag försökte samla ihop allting i en hög. Efter så mycket jobb var jag förstås helt slut, så jag har sovit nästan hela dan idag. Ibland har jag vaknat och gosat lite med mamma förstås. Vi ska strax ut i hundgården igen. Hon tycker att jag har vilat färdigt nu, med tanke på att jag har snott ett SIM-kort och tuggat sönder. Nåt måste man ju göra när det blir tråkigt att vila.

Jag pussas gärna lite med mamma ibland...

.....för att sedan kunna äta upp henne.

Vad hände nu? Get out of my car!

Mina ekorrar!!! Skaffa egna!

Usch such galusch, here I come!

Idag kom vi för sent till jobbet. Detta var delvis mitt fel, då jag idag var väldigt gosig på morgonen. Men vad ska man göra när man är liten och trött?

Sen har det varit utställningsträning för hela slanten. Vi började träna lite smått i hundgården med min kompis, puffvalpen. Det gick ganska bra och jag lät mig även bli klämd på och tittad i munnen. Det stör mig inte så mycket, men domaren på utställningen är en man, så jag kan inte garantera att han får det. Jag har inte mycket till övers för gubbar. Sen har jag och mamma sprungit runt med utställningskoppel i lägenheten. Då tyckte hon att jag var jätteduktig (det tycker jag iofs att jag är jämt), men sen kom vi till det besvärliga. "Stå fint, stå fint!". Vad är det för jäkla dumheter? Stå stilla är ju skittråkigt. När jag väl gjorde det, sa mamma dessutom att jag stod som en hyena. Jag ska tala om för er att det är faktiskt inte naturligt att stå med baktassarna 20 meter bakom kroppen! Jag är väl ingen jäkla dressyrapa! Sen tjatar kvinnan om att hon har kommit på en tejptaktik som ska göra att mina öron i alla fall hänger rätt under utställningen. Först ha tejpat ända till en timme innan och sen låta dem vara, så hinner de fladdra till som de gör direkt efter och sen hänga till sig ett tag. Jag ska i alla fall göra mitt bästa för att vika dem åt alla andra håll. Så det så!
Nu är jag trött, så jag sitter i mammas knä och skriver. Jag tänkte lägga mig lite nu, så mamma kanske får hjälpa till att lägga upp dagens bilder.

Morgonmys!

Mitt på dagen-mys!

Standing up - hyena style!

Man är väl lite busy för fan...

Jag har varit ruggigt dålig på att blogga ett tag (läs tidigare inlägg så förstår ni att det inte är mig ni ska skylla på). Nu har vi två veckor med normala arbetstider, så jag ska försöka hålla igång skrivandet lite.Ni har inte missat så jättemycket i alla fall, men vi börjar med de dåliga nyheterna. Mamma har kört hårt med örontejpningen, flera dygn i sträck. Jag är förbannad, det ska ni ha klart för er. Pappa var på min sida, men mamma fick som hon ville. Först var jag tejpad under hakan, men då var jag så jäkla sur att mamma valde att hänga dit 50-öringarna istället. Jag fann mig i det, för husfridens skull, men tro inte att jag gillar det! Idag tog mamma bort dom en stund för att se hur det blev. Ett par timmar hängde öronen, men sen lyckades jag fälla ut dem åt sidorna igen...haha, där fick du för att du var elak, mamma! Tyvärr innebär nog detta mer tejpning innan min utställning....hmm...jag måste nog fundera lite på det här.

Nu till trevligare saker. I Lördags fick jag herrbesök av en staffe. Han var stor, musklig och riktigt snygg. Jag flippade över på rygg direkt (ni som känner mig vet att jag aldrig skulle sänka mig så lågt, men det här var en riktigt snygg kille). Sen busade vi och fick grisöron. En toppenkväll helt enkelt. Det resulterade dock i att jag var grymt trött på söndagen. Jag följde efter mamma och ville ligga i knät hela tiden, men hon flyttar sig ju så mycket. När jag piggnade till åkte vi bort och hämtade kexet och hennes mamma och åkte till hundöarna. Det var hur häftigt som helst! I början ville jag inte gå förbi alla läskiga hundar, men när vi väl hade hittat en plats att sitta på så gick det bättre. Först var Ariel och Prinsen där och sen kom även Dini. Jag och Kexet insåg snabbt att vi är väldigt små. Lika stora äntligen, men mindre än alla andra. Fast mindre betyder förstås gulligare och gulligare betyder att man kommer undan med mer dumheter *småler elakt*. Kexet var jättetuff och sprang runt till en massa stora hundar och busade, så jag ville förstås inte vara sämre. Riktigt lika tuff är jag inte än, men mamma var jättestolt för att jag vågade springa runt så mycket. Dessutom hjälptes alla vi pinnar åt att jaga bort en massa stora hundar som samlades runt oss. Alla tyckte vi var små roliga leksaker, men vi visade dem allt! Vi var där i nästan 4 timmar, så sen var jag trött, må ni tro! När vi kom hem ville jag att mamma också skulle lägga sig direkt, så jag gick bort till henne och skällde så hon skulle förstå. Det är ett bra sätt när man blir ignorerad har jag kommit på. Om hon inte tittar på mig hoppar jag med tassarna mot hennes ben och sen gör jag ett frustrerat skall så hon ska förstå vad jag vill. Imorse var jag minst lika trött. Mamma kom och gullade med mig flera gånger och tog med mig upp, men jag ville ju ligga och sova. Vi kompromissade och jag sov på hennes arm när vi åkte till jobbet. Nu har jag inte tid med er längre, för jag börjar bli jättebusig. Så nu ska jag göra mitt "gurglande-katt-ljud" och attackera pappa i soffan. Här är lite bilder!

Kexet retade upp några greyhounds och sen fick hon ta till flykten

Huskyn var svår att skrämma bort, men vi försökte allihop

Jag luktar på en mysko vovve...

Syrran och jag väntar på godis

Jag, Kexet och Dini håller på att svälta ihjäl!

Tok-race med Ariel och Prinsen